Hur många NOG-uppgifter är det på högskoleprovet?

6 per kvantitativt provpass. Provet har två kvantitativa pass som räknas, alltså 12 NOG-uppgifter totalt.

Hur lång tid har man på NOG?

Den rekommenderade tiden är cirka 10 minuter för 6 uppgifter, alltså knappt två minuter per uppgift.

Måste man räkna ut svaret på NOG?

Nej. Du ska bara avgöra om informationen räcker för att räkna ut det. Ofta sparar du tid på att sluta så fort du ser att det går.

Vad betyder svarsalternativ D på NOG?

Att (1) och (2) räcker var för sig, alltså att du kan besvara frågan med bara (1) och också med bara (2).

NOG-övning inför högskoleprovet – kvantitativa resonemang

I NOG ska du inte räkna ut svaret, utan avgöra om informationen räcker för att räkna ut det. Det är 6 uppgifter per kvantitativt provpass och cirka 10 minuter. Uppgifterna följer alltid samma mönster, så den som har en fast arbetsordning gör sällan slarvfel.

Uppdaterad 2026-10-24

Hur ser NOG ut på provet?

Varje uppgift har en fråga och två påståenden, (1) och (2). Du ska avgöra vilken information som räcker för att besvara frågan. Provet har två kvantitativa provpass som räknas, så NOG är 12 av de 80 kvantitativa poängen. Svarsalternativen är alltid desamma: tillräcklig information för lösningen erhålls

i (1) men ej i (2)
i (2) men ej i (1)
i (1) tillsammans med (2)
i (1) och (2) var för sig
ej genom de båda påståendena

Prova några NOG-uppgifter

Uppgifterna nedan är nyskrivna i samma format som provet. Svara och se förklaringen.

NOG · Kvantitativa resonemangUppgift 1 av 3

Avgör om informationen i påståendena räcker för att besvara frågan.

Hur gammal är Lina?

(1)Om fem år är Lina dubbelt så gammal som hon var för fem år sedan.
(2)Lina är tre år äldre än sin bror.

Tillräcklig information för lösningen erhålls

En arbetsordning för varje NOG-uppgift

Vad frågas det efter? Ett exakt värde, eller bara ja eller nej? Om frågan är "är x större än 5?" räcker det att veta svaret på den, inte vad x är.
Pröva (1) ensamt. Glöm (2) helt. Räcker (1)?
Pröva (2) ensamt. Glöm (1) helt, även om du nyss räknade ut något med det. Det är här de flesta slarvfelen görs.
Kombinera bara om inget räcker ensamt. Räcker båda var för sig är svaret D, räcker bara ett är svaret A eller B. Först när inget av dem räcker prövar du dem tillsammans: C eller E.

Tre vanliga fällor

Att räkna ut svaret. Du behöver bara veta att det går. Har du en ekvation med en obekant kan du sluta där.
Att glömma negativa tal och bråk. Om frågan inte säger att talen är positiva heltal kan x² = 196 betyda både 14 och −14.
Att låta (1) smitta av sig på (2). När du prövar (2) ensamt får du inte använda något du lärt dig av (1).

Så övar du NOG effektivt

Följ samma arbetsordning på varje uppgift tills den sitter av sig själv. Gå sedan igenom dina fel och fråga dig vid vilket steg det gick snett. Läs också om XYZ och KVA, som tränar samma räknefärdigheter. Gamla prov finns gratis på studera.nu.